Vem ska betala? En snabbguide till inre och yttre underhåll i bostadsrätten

Det är en klassisk situation för många styrelseledamöter: Telefonen ringer en söndagskväll och en upprörd medlem berättar att toaletten rinner eller att ett fönster har spruckit. Frågan som ofelbart följer är: "När kommer föreningen och fixar detta?"

Att veta var gränsen går mellan medlemmens och föreningens underhållsansvar är en av de vanligaste orsakerna till diskussioner och missförstånd i en BRF. Här reder vi ut begreppen och tipsar om verktyget som besparar er styrelse både tid och huvudvärk.

Huvudregeln: Inuti vs. Utanpå Bostadsrättslagen och föreningens stadgar är det som styr, men generellt brukar man säga att medlemmen ansvarar för det inre underhållet och föreningen för det yttre.

Medlemmens ansvar: Ytskikt (golv, väggar, tak), inredning i kök och badrum, vitvaror, innerdörrar samt glas och båge i fönster.

Föreningens ansvar: Fastighetens yttre (fasad, tak), trapphus, tvättstuga, stammar för el, vatten och avlopp, samt värmesystemet (exempelvis radiatorer).

Tre vanliga gråzoner (som ofta skapar debatt) Även om huvudregeln låter enkel, finns det detaljer där det ofta råder förvirring. Här är tre klassiska exempel:

Fönster: Här är ansvaret ofta delat. Medlemmen ansvarar vanligtvis för persienner, spanjolett (låsmekanism), handtag, tätning och putssidorna. Föreningen ansvarar däremot för fönstrets yttre målning och den yttre karmen.

Vatten och avlopp: Om det blir stopp i golvbrunnen eller om vattenlåset under handfatet läcker, är det medlemmens ansvar att rensa och laga. Men om stoppet eller läckan sitter djupare ner i de gemensamma stammarna som går genom bjälklaget – då är det föreningens bord.

Element (Radiatorer): Dessa tillhör föreningens värmesystem och är därför föreningens ansvar att reparera om de går sönder eller behöver luftas. Däremot är det medlemmen som ansvarar för att måla elementen om de börjar se slitna ut.

Lösningen: En tydlig gränsdragningslista För att undvika att styrelsen måste agera domare vid varje enskild felanmälan rekommenderar vi starkt att föreningen tar fram en gränsdragningslista.

Det är ett dokument, ofta i form av en enkel tabell, som baseras på just era specifika stadgar. Listan bryter ner lägenhetens alla delar (från ytterdörrens gångjärn till badrummets fuktspärr) och markerar tydligt med ett "X" om ansvaret ligger på medlemmen eller föreningen. Genom att dela ut denna till alla medlemmar, och ha den lättillgänglig på föreningens hemsida, slipper ni gissa – och medlemmarna vet exakt vad som förväntas av dem.

Behöver ni hjälp med stadgarna? Stadgar kan ibland vara skrivna på krånglig byråkratiska, och äldre föreningar har ofta stadgar som behöver uppdateras för att matcha dagens lagstiftning.

Vi på BRF Manager hjälper er gärna att tolka era nuvarande stadgar, uppdatera dem om det behövs, eller ta fram en skräddarsydd gränsdragningslista för just er fastighet.

Trygga hälsningar, Teamet på BRF Manager